Alla som känner mig eller känner dig, ser nog att jag är förloraren och du vinnaren.
För du sitter ju där, helt lycklig och ha ett suveränt bra liv, medans ja, jag sitter här ensam,
och tänker tillbaka varje dag, då vi var lyckliga. Jag vet själv att jag förlorade detta spel.
Men i längden så komma jag vara vinnaren, det vet jag själv. För jag kan i alla fall kliva upp
varje morgon med ett gott samvete, visst du kanske kan kliva upp nu med gott samvete,
men vänta bara det komma de med, när du helt plötsligt en dag öppnar ögonen
och inser själv att du gjorde fel, och kanske valde fel person.  Men nu när jag är
den som sitter här med gott samvete men med mindre glädje, så önskar jag ibland att jag vore du,
för endag. Men ja..
jag är i alla fall nöjd med den jag är, men för jag säger jag är nöjd med den
jag är menas det inte jag är inte nöjd med mina val jag gjort.
Det finns många val jag ångrar som t.ex att jag sa vissa saker, gjorde vissa saker.
Men tiden läker alla sårar sägs det.
Nu ni som läser detta, tycker säkert att jag är barnslig / fjortis - som bara tycker synd om mig själv.
Men jag tycker inte själv, att det är synd om mig. Jag ser bara sanningen och döljer den inte som andra gör.
Eller jo visst, jag har döljt sanningen flera ggr. Men inte i detta läge..

Jag säger bara, för jag vet själv att du läser detta ;
LYCKA TILL MED DITT LIV, OCH JA JAG LYSSNAR FORTFARANDE PÅ LÅTEN DU SKICKADE
"KOM TILLBAKA" . BARA FÖR ATT JAG VALDE ATT VARA VÄNNER BETYDER DE INTE ATT JAG
INTE TÄNKER PÅ DIG, DET SKA DU VETA !